Visar inlägg med etikett bistick. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett bistick. Visa alla inlägg

torsdag 24 april 2014

Varning för hårinpackning!

När jag gjorde första kollen av samhället i år hade jag hjälp av en vän. När vi var klara och hade gått iväg från kuporna och tagit av oss skyddskläderna, visade det sig att ett bi hade följt efter oss. Biet flög rakt in i mitt hår, trasslade in sig och stack mig i huvudet. Vi gick in och min vän hjälpte mig att plocka bort gadden med en pincett.

En stund senare satt vi på trappan och drack kaffe. Då kommer ett annat bi och dyker rakt in i min väns hår. Jag lyckades dock trassla ut det lilla biet, som då flög vidare. Jag kom att tänka på att jag någon dag tidigare hade gjort en hårinpackning och att det kanske var den lukten som attraherade bina. När jag berättade detta sa min vän att hon gjort detsamma. Jag hämtade burken för att se vad den innehöll och min vän såg något paff ut när hon fick syn på den. Hon hade använt precis samma inpackning!

Jag hade förväntat mig att inpackningen skulle ha någon blommig doft, men huvudingredienserna visade sig vara avokadoolja och sheasmör. Uppenbarligen mumsigt för bina. I framtiden gäller det alltså att inte gå för nära kuporna när håret är nybehandlat.

måndag 5 augusti 2013

Jaaa! Och ett stick.

Dagens bigenomgång började med att jag inte hittade min ena handske. Jag improviserade i stället med en nitrilhandske med en trädgårdshandske över. Jag har varit orolig för hur det har gått med samhälle två och med avläggaren, då tvåan fått en ny drottning efter att de inte accepterade den första och vi misstänkte äggläggande arbetsbi i avläggaren, så idag var jag jag lite nervös inför genomgången.

Vi började med avläggaren. När vi kollade drottningburen upptäckte vi att jag glömt att ta bort den lilla plastpluppen framför utgången, vilket innebar att drottning med följebin var kvar där inne. Jag öppnade försiktigt en glipa i buren. Inget ilsket surr, däremot strömmade bina dit för att hälsa på sin nya drottning. Jag öppnade helt och hon blev överöst av välkomnande bin. Då hon krupit ut lyfte jag buren, men den luktade uppenbarligen gott av drottningferomoner, för bina ville inte släppa tagen om den. I stället för att försöka skaka av dem släppte jag försiktigt ner buren mellan två ramar. Vi la på ett spärrgaller över den undre lådan, där drottningen var, och ställde den andra lådan över. Klart.

Så till samhälle två. De fick en ny drottning för fyra dagar sedan, genom sammanslagning med den tidigare avläggaren. Lådan med drottningen stod överst, med tidningspapper mellan den och nästa låda. Vi hade redan sett att de släpat ut en del papper genom flustret. Vi hittade drottningen krypande på en ram nästan genast. Bina var lugna och snälla. Vi förberedde för invintring genom att flytta alla yngelramar samt drottning till understa lådan och honungsramar till de två övre. Sedan la vi spärrgaller över den undre lådan också här. Sa jag att de var snälla? Justering: de var lugna tills jag började plocka med dem med handen jag hållit i drottningburen med. Tyvärr var det samma hand som jag inte hade en riktig bihandske på. Jag luktade tydligen fortfarande av avläggarens drottning och det var inte populärt. Ett bi bestämde sig för att sticka mig i pekfingret. Handsken var dock tillräcklig tjock för att gadden inte skulle fastna och efter lite aloe vera gelly kändes det inte längre.

Om invintring:
På vintern sitter bina tätt, tätt i ett klot, med drottningen innerst, för att hålla värmen. När det är riktigt kallt flyttar sig klotet bara någon millimeter om dagen. Därför är det viktigt att allt foder finns samlat, så att bina inte svälter. Eftersom bina sätter sig högst upp har vi förberett genom att flytta upp honungsramar, som vi sedan kommer att slunga. Dessa får de sedan tillbaka tomma i en låda, som de då kommer att få fylla med vinterfoder. Den undre lådan kommer så småningom, när alla nya bin krupit ut, att bli tom och eventuellt fyllas med lite mer honung, som de troligen kommer att ha kvar till våren.

söndag 9 juni 2013

Ilskna bin och kanske en stucken drottning!

Idag var vi glada över skyddskläderna och framför allt för handskarna. Efter avslutat arbete hade vi åtminstone ett tiotal gaddar var, fastsittande i gummit i handskarna.

Vad som hände?

Vi började med att gå in i samhälle 1. De var i vanlig ordning lugna. De är få, står fortfarande på två lådor och fyller inte upp dessa. I drönarramen hade de byggt vanliga celler, som det var stift i, så de fick vara kvar. Kan bara konstatera att det inte blir så mycket av det samhället i år. Det gör oss dock ingenting. Att få honung är sekundärt, det är intresset för bina och viljan att inhysa pollinerare, som är huvudsyftet. Förhoppningen är att de i alla fall får växa till sig och kan invintras tillräckligt starkt för att bli bra nästa år.

Sen var det dags för samhälle 2. Vi har varit inne i båda samhällena vid två tillfällen sedan jag skrev senast och det är ingen tvekan om att det är skillnad på temperamentet mellan dem. Idag ville vi dessutom kolla igenom alla tre lådorna, eftersom vi inte tittat i den nedersta alls de två föregående gångerna. Vi använder rökpust, men bina reagerar knappt på den. Att pusta bort dem för att de inte ska komma i kläm när man vill sätta på en låda är bara att glömma. Pusten ger mest upphov till ett irriterat surr en stund. Jag inser nu att min första misstanke (se Instant läppförstoring) stämde, och det har blivit värre. Vi gick igenom hela samhället med bina surrande runt oss. Vi fick syn på drottningen och fångade in henne i en bur, som vi la åt sidan för att inte riskera att tappa bort henne. Det var gott om täckt yngel och även om de inte i nuläget helt fyller upp lådorna kommer de snart att göra det, så de fick en till skattlåda med fyra utbyggda och resten outbyggda ramar. När vi hade lagt på spärrgaller och en ny låda kom vi på att vi glömt bort att släppa tillbaka drottningen. Nåja, ingen skada skedd. Jag lyfte på dem igen och min sambo hämtade buren och öppnade den för att släppa ut henne. Men hon var stilla. Hon hade fått sällskap av några arbetsbin i buren (som har tillräckliga glipor för att arbetsbina ska kunna komma ut) och ett av dessa satt nu kvar på drottningens rygg. Hade det uppstressade abetsbiet stuckit henne? Drottningen rörde sig och vi kunde inte se någon skada på henne, så vi släppte ner henne i kupan igen. Vi får hålla koll på det samhället de närmaste dagarna och se om de beter sig viselöst. I vilket fall ska vi se till att beställa en parad drottning så snart det bara går. När de är så här ilskna nu så ser jag inte fram emot att ta ifrån dem honung.

onsdag 15 maj 2013

Instant läppförstoring

Idag såg det ut att vara bättre fart på samhälle 1 och när jag räknade var det 23 bin, som levererade pollen på tre minuter. Inte en jätteökning, men ändå en ökning. Vi funderar på att se ifall vi kan plocka en yngelram från samhälle två och stärka dem med.

Sedan skulle jag räkna vid samhälle två. Jag satte mig på huk vid sidan av kupan, i höjd med flustet. Ok, jag satt lite väl nära, men det har jag gjort förut, utan problem. Jag satt helt stilla och bara räknade. Då kom en liten rackare och flög rakt på min läpp och stack mig. Jag reste mig sakta och gick därifrån, men bisurret fortsatte omkring mig.  Då sticket hade gjort mig tårögd såg jag inte var det var, utan hörde det bara bakom mig. En vän mötte upp mig och konstaterade att den hade trasslat in sig i min fläta och såg ut att fortsätta krypa in i den. Hon hjälpte mig i alla fall att få bort biet och jag kunde gå in på toaletten och peta bort gadden. Fort på med aloe vera-gelly och sen en påse is att kyla med.

Ungefär så här nära satt jag, fast vid det andra samhället:





Så, hur ska jag tänka nu? Var jag klantig och satt alldeles för nära och får skylla mig själv? Tycker dock att det rimmar illa med de som säger att man på våren ska kunna hantera bin utan rökpust och skyddskläder, vilket jag dock inte gör. Var det en olyckshändelse, ett bi som råkade krocka med mig och blev skrämt? Eller ger den friparade drottningen för ilskna bin och bör bytas ut?



Dagens duckface: