Att förvirra ilskna bin

Tänk att min sambo alltid (nåja, två gånger i alla fall) ringer när jag är på väg hem från jobbet och talar om att något är galet med bina. I måndags var de riktigt irriterade och surrade runt honom när han höll på med bilen. De drottninglösa bina i samhälle två var helt klart inte nöjda. Vi har beställt en ny, friparad, drottning, som ska anlända i slutet av veckan, men nu hade vi inte lust att vänta så länge.

Sambon hade läst på nätet när jag kom hem och hittat en metod, som vi bestämde oss för att prova. Vi började med att kika in i avläggaren; gott om bin, drottningen traskade runt på en ram och i densamma fanns det stift. Puh. Allt som det ska där i alla fall.

Sedan plockade vi av den kvarvarande skattlådan från samhälle två och gick igenom yngelrummet ordentligt. Inga nya viceceller sedan gårdagen, men inga stift någonstans heller. Ingen drottning. Därefter vred vi samhället 180 grader, la tidningspapper över och ställde dit avläggaren. Tanken är att bina då ska bli lagom förvirrade och lägga energi på att hitta hem, i stället för att vilja ha ihjäl sin nya drottning. Det tar dem också ett par dagar att tugga sig igenom tidningspappret och nå fram till henne. Livrem och hängslen.

Skattlådan ställde vi på avläggarens tidigare plats, så att dess flygbin bosätter sig där och vi kan ha den som grund för en ny avläggare när drottningen kommer. Ifall den inte är utrövad vid det laget. Troligen landar damen i brevlådan i morgon. Den spännande fortsättningen kommer inom kort...

Vår lilla bigård, efter förvirringsåtgärden.