Ordlista tillagd

Eftersom många som inte själva håller på med biodling läser den här bloggen, har jag nu lagt till en ordlista. Den kommer utökas efterhand. Säg gärna till om det är något ord jag har missat att förklara. När en har kommit in i biodlandet är det lätt att glömma bort vad som var allmänkunskap innan och inte.

Ordlistan hittar du via fliken längst upp på startsidan. Eller här: Ordlista

Jaaa! Och ett stick.

Dagens bigenomgång började med att jag inte hittade min ena handske. Jag improviserade i stället med en nitrilhandske med en trädgårdshandske över. Jag har varit orolig för hur det har gått med samhälle två och med avläggaren, då tvåan fått en ny drottning efter att de inte accepterade den första och vi misstänkte äggläggande arbetsbi i avläggaren, så idag var jag jag lite nervös inför genomgången.

Vi började med avläggaren. När vi kollade drottningburen upptäckte vi att jag glömt att ta bort den lilla plastpluppen framför utgången, vilket innebar att drottning med följebin var kvar där inne. Jag öppnade försiktigt en glipa i buren. Inget ilsket surr, däremot strömmade bina dit för att hälsa på sin nya drottning. Jag öppnade helt och hon blev överöst av välkomnande bin. Då hon krupit ut lyfte jag buren, men den luktade uppenbarligen gott av drottningferomoner, för bina ville inte släppa tagen om den. I stället för att försöka skaka av dem släppte jag försiktigt ner buren mellan två ramar. Vi la på ett spärrgaller över den undre lådan, där drottningen var, och ställde den andra lådan över. Klart.

Så till samhälle två. De fick en ny drottning för fyra dagar sedan, genom sammanslagning med den tidigare avläggaren. Lådan med drottningen stod överst, med tidningspapper mellan den och nästa låda. Vi hade redan sett att de släpat ut en del papper genom flustret. Vi hittade drottningen krypande på en ram nästan genast. Bina var lugna och snälla. Vi förberedde för invintring genom att flytta alla yngelramar samt drottning till understa lådan och honungsramar till de två övre. Sedan la vi spärrgaller över den undre lådan också här. Sa jag att de var snälla? Justering: de var lugna tills jag började plocka med dem med handen jag hållit i drottningburen med. Tyvärr var det samma hand som jag inte hade en riktig bihandske på. Jag luktade tydligen fortfarande av avläggarens drottning och det var inte populärt. Ett bi bestämde sig för att sticka mig i pekfingret. Handsken var dock tillräcklig tjock för att gadden inte skulle fastna och efter lite aloe vera gelly kändes det inte längre.

Om invintring:
På vintern sitter bina tätt, tätt i ett klot, med drottningen innerst, för att hålla värmen. När det är riktigt kallt flyttar sig klotet bara någon millimeter om dagen. Därför är det viktigt att allt foder finns samlat, så att bina inte svälter. Eftersom bina sätter sig högst upp har vi förberett genom att flytta upp honungsramar, som vi sedan kommer att slunga. Dessa får de sedan tillbaka tomma i en låda, som de då kommer att få fylla med vinterfoder. Den undre lådan kommer så småningom, när alla nya bin krupit ut, att bli tom och eventuellt fyllas med lite mer honung, som de troligen kommer att ha kvar till våren.

Äggläggande arbetsbin och konstiga bölder

Idag fick vi då den nya drottningen. Avläggaren har i ett par dagar bara bestått av ramar med honung och vi oroade oss för vad det kunde få för konsekvenser. När vi kikade in kunde vi snabbt konstatera att kupan var bebodd och de höll på att samla mer honung dit. Den andra oron var att något arbetsbi skulle ha börjat lägga ägg. I kurslitteraturen står det att de i så fall kan vara mycket svårt att få bina att acceptera en ny drottning. Och - på kanten av en del celler satt det minsann små streck! Vi är inte alldeles övertygade om att det faktiskt är ägg, det skulle kunna vara vaxrester också. I vilket fall var det i så fall ägg, som inte börjat bli matade. Är det lika illa då, som om det är täckt puckelyngel?

För er som läser den här bloggen ock inte har så stor kunskap om biodling:
När drottningen lägger oparade ägg utvecklas dessa till drönare, dvs hannar. De kan alltså ses som kloner till henne, med exakt samma arvsmassa. De befruktade ägg hon lägger blir arbetsbin, honor. Arbetsbina hålls i vanliga fall sterila av de feromoner drottningen utsöndrar. Om en drottning är gammal och har svag doft (feromoner) eller om drottningen saknas, kan något eller några arbetsbin börja lägga obefruktade ägg. Eftersom detta alltid genererar drönare, som är större än arbetsbin och därför sticker ut något ur cellerna de ligger i, kallas sådana samhällen för puckelsamhällen.

Vi bestämde oss för att chansa. Eftersom vi hade tio utbyggda ramar efter slungningen satte vi sju av dessa i en ny låda och tillsatte där tre yngelramar från samhälle ett. Här hängde vi sedan in den nya drottningen i sin bur. Denna låda satte vi sedan under lådan med honungsramar. Så - en ny avläggare. Bara att hålla tummarna för att det går vägen.


Titten i samhälle ett gjorde mig dock lite orolig, då jag fick syn på några bin med en gul klump på bakkroppen. Jag har kollat igenom de tre biodlarböcker vi har, varav en bara handlar om sjukdomar, men inget som står passar in på detta. Vad är det som har hänt?

Att förvirra ilskna bin

Tänk att min sambo alltid (nåja, två gånger i alla fall) ringer när jag är på väg hem från jobbet och talar om att något är galet med bina. I måndags var de riktigt irriterade och surrade runt honom när han höll på med bilen. De drottninglösa bina i samhälle två var helt klart inte nöjda. Vi har beställt en ny, friparad, drottning, som ska anlända i slutet av veckan, men nu hade vi inte lust att vänta så länge.

Sambon hade läst på nätet när jag kom hem och hittat en metod, som vi bestämde oss för att prova. Vi började med att kika in i avläggaren; gott om bin, drottningen traskade runt på en ram och i densamma fanns det stift. Puh. Allt som det ska där i alla fall.

Sedan plockade vi av den kvarvarande skattlådan från samhälle två och gick igenom yngelrummet ordentligt. Inga nya viceceller sedan gårdagen, men inga stift någonstans heller. Ingen drottning. Därefter vred vi samhället 180 grader, la tidningspapper över och ställde dit avläggaren. Tanken är att bina då ska bli lagom förvirrade och lägga energi på att hitta hem, i stället för att vilja ha ihjäl sin nya drottning. Det tar dem också ett par dagar att tugga sig igenom tidningspappret och nå fram till henne. Livrem och hängslen.

Skattlådan ställde vi på avläggarens tidigare plats, så att dess flygbin bosätter sig där och vi kan ha den som grund för en ny avläggare när drottningen kommer. Ifall den inte är utrövad vid det laget. Troligen landar damen i brevlådan i morgon. Den spännande fortsättningen kommer inom kort...

Vår lilla bigård, efter förvirringsåtgärden.

Den första slungningen. Utan järntillskott.

Förra helgen hade vi planerat att slunga för första gången. När vi plockade fram den slunga vi köpte begagnad i våras upptäckte vi att innerkorgen var betydligt mer rostig än vi tidigare trott. Efter att ha skrubbat med både stålull och slipmaskin insåg vi att det var kört. Den skulle aldrig bli i livsmedelsdugligt skick.

Slutfix med korgen, här uppochnedvänd

Tur att jag har en kreativ och pysslig sambo. Där jag såg skräp såg han en grudstomme att bygga om. Så efter att ha klippt bort det rostiga nätet och bänt upp metallen på sidorna, som var än mer rostig inuti, hade han en grund att jobba med. En tur till Ikea och ett antal arbetstimmar senare hade han byggt ihop en fungerande ersättning. Total materialkostnad 240 kr, i stället för en ny rostfri bur för ca 3000. Dock ska den senare byggas om så att allt gammalt byts ut mot rostfritt. Detta gjorde dock att vi inte hann med någon slungning den helgen.











Så, i söndags var det äntligen dags. Bina hade haft lite väl lång tid på sig att fylla ramarna och hade tryckt in honung lite överallt. Översta lådan i båda samhällena var full och vi hämtade även en del ramar ur undre lådan och ut yngelrummet. Sammanlagt blev det 27 stycken ramar med täckt honung. Ramen på den övre bilden hade stått med lite för stort avstånd, så bina hade byggt ut den ordentligt. Den vägde hela 5 kg.

För er som bor i Uppsala så vet ni att det var en kanonvarm dag i söndags (28/7). Med stängda fönster och dörrar kändes det som att gå in i en vägg när man klev in i huset. Perfekt för slungning, alltså! Att se hur honungen bara fortsatte rinna ur slungan och få tömma kastrull efter kastrull med honung var en häftig känsla. När klockan närmade sig åtta på kvällen och vi hade tömt den sista kastrullen hade vi slungat ur 53 kg honung.

Det där drottningbytet

Förra veckan fick vi bin med posten; två drottningar med följebin. I fredags var det dags för dem att få var sitt samhälle, den ena i form av en avläggare och den andra genom att ersätta drottningen i samhälle två.

Så vi gjorde det enligt läroboken. Gjorde en avläggare från samhälle två, samt tog ut den gamla drottningen och nackade henne. Sedan väntade vi två timmar. Jag försökte se ifall bina från samhälle två betedde sig annorlunda när de inte hade drottningen kvar, men de fortsatte att flyga till och från kupan, som vanligt. Jag antar att det var då jag borde ha stannat upp och tänkt till. Att de fortsatte som innan torde ha inneburit att de inte hade upptäckt att drottningen saknades. Men jag var ivrig, så efter två timmar satte vi in burarna med drottningar i respektive samhälle.

Idag tittade vi till dem. I avläggaren såg vi henne nästan med en gång, märkningen lyste tydligt. Inga stift än så länge, dock.

I samhälle två möttes vi i stället av detta:

Två gånger letade vi igenom yngelrummet. Ingen drottning. Vi plockade bort alla drottningceller och bestämde oss för att gå igenom det om några dagar igen, för att vara säkra på att hon trots allt inte finns där.

Funderingar jag gärna får svar och reflektioner på av er som eventuellt vet:

• Ingen gång har bina i samhälle två, såvitt jag märkt, betett sig annorlunda. Från att jag tog bort gamla drottningen till idag har de bara fortsatt flyga på drag. Ingen oro, inget surr runt kupan. Hur länge brukar denna oro hålla i sig? Jag har förstås inte varit posterad framför kupan hela tiden. När de börjat dra upp nya drottningar, fortsätter de insamlandet som vanligt då?

• Om de nu inte har någon drottning, vilket verkar troligast, hur gör vi bäst då? Som jag förstår det är det för sent på året för att låta dem dra upp en ny själva, eftersom hon inte hinner para sig och bli äggläggande i tid. Detta ser jag i vilket fall inte som ett alternativ, eftersom vi ville köpa in en drottning till det här samhället på grund av att de har varit ilskna. Jag tänker att det finns två alternativ; 1) beställa en ny drottning och plocka bort drottningceller i väntan på henne, 2) slå ihop det med avläggaren genom att ställa den ovanpå yngelrummet med tidningspapper emellan. Det tråkiga blir då att vi förlorar avläggaren, men förutom det - vad finns det för fördelar och nackdelar?

Bin i grannens pool

Ojojoj, när det har hänt som mest har jag inte haft tid/ro att sätta mig och skriva. Jag tänker att jag skriver i efterhand i några inlägg framöver i stället.

Idag fick jag telefonsamtal från sambon på väg från jobbet. Han talade om att vi hade jobb att göra. "???!" Det visade sig att omkring 200 stycken av våra bin hade parkerat i grannens pool. De har ett poolskydd, som ligger på vattenytan, där det är perfekt för bina och sitta och dricka från kanten. Nu ville barnen bada. När jag kom hem hade de kastat ut bina och sambon stod och pustade rök på de kvarvarande.

Så vad göra? Sitt bästa för att erbjuda ett tillräckligt bra alternativ. Vi konstaterade snart att dammunderlag är svindyrt. I stället köpte vi presenningar på Jula, grävde upp en yta vid vår uppfart och la dit fem lager presenning och fyllde på med vatten. Längs kanten la vi cementblock, som vi hoppas att bina kan tänka sig att sitta på. Jag planterade dessutom ett par lavendelplantor precis bredvid. Nu är det bara att hålla tummarna för att damerna tycker att det här är ett bra val.

Katten var i alla fall nöjd med att få en stor vattenskål.